Du är här: Skip Navigation Links > DOKUMENT > Beskrivning av Rö socken i "Sverige"
GÄSTBOK

Beskrivning av Rö i verket "Sverige"

Under åren 1908 till 1924 utkom ett stort verk i sex band med den något långa titeln "Sverige : geografisk, topografisk, statistisk beskrifning". De första banden redigerades av Karl Ahlenius (1866-1906) och Arvid Kempe (1854-1909), de senare av Otto Sjögren (1881-1975). I band 4, som kom ut 1909 och behandlar Södermanlands, Stockholms och Uppsala län samt Stockholm, finns den här beskrivningen av Rö socken.

Händelsevis är alltså beskrivningen samtida med huvuddelen av den Häradsekonomiska kartan över Rö.

Rö socken gränsar i norr till Rimbo socken, i öster till Skederid, i söder till Åkers skeppslag och Vallentuna härad samt i sydväst till Långhundra. Norra delen är en kuperad slättbygd ned till Rösjön, belägen i en däld, som från Sparren i väster fortsätter österut. Till Rösjön rinner Jälnans aflopp. Söderut är bergig skogsmark, som öfvergår i slättbygd kring Viren och Angarn, hvilka afflyta nordostligt till Penningbyån.

Station:  Rö vid Stockholm-Rimbo järnväg

Arealen är 42,13 kvkm. Mantalen äro 22,75 och brukningsdelarna 301, hvaraf 3 med öfver 100 har odlad jord; antalet jordtorp är 43. Af ägovidden upptager åker 975 har, trädgård 8, naturlig äng 175 och skog 2,795 har. Fastighetsvärdet uppgick 1906 till 664,900 kr. Kreatursstocken utgjordes 1905 af 164 härstar och 614 nötkreatur. Folkmängden uppgick 1906 till 791 personer med en folktäthet af 18,8 per kvkm.

I socknens sydöstra del, söder om sjön Viren ligger egendomen Beateberg, fordom Målnekulla kalladt. Beateberg med Bolby och Gärdsby m. fl., 4 mtl. 1217 har., tax. 102,000 kr, tillhör A. J. Andersson

Beateberg tillhörde riksskattmästaren Gabriel Bengtsson Oxenstierna († 1656) och fick sitt namn af hans dotter Beata († 1689). Det kom senare till öfversten Karl Ulrik Torstensson († 1727), den siste af sin ätt, och tillhörde därefter riksrådet Ture Gabriel Bjelke († 1763), riksrådet Nils Bjelke († 1792) samt genom gifte riksrådet Karl Rudensköld († 1783, hvilken år 1771 sålde det till riksrådet Sven Bunge († 1801). En år 1795 å gården anlagd stålmanufaktur nedlades redan i början af 1800-talet. Vid midten af detta århundrade ägdes Beateberg af släkten Leuhusen och har i senare tid tillhört majoren A. Uggla.

Det något norr om sjön Viren belägna Lovisedal med Mälby, m. fl., 7½ mtl., 1,375 har, tax. 127,000 kr har tidigare varit förenadt med Beateberg, äges nu af riksdagsmannen E.G. H. Åkerlund.

I nordvästra delen af socknen invid sjön Sparren ligger Näs med Byle och Väsby 2½ mtl. 384 har, tax. 53,000 kr

Näs är en gammal gård, som vid midten af 1600-talet tillhörde släkten Taubenfelt och sedermera, efter att hafva reducerats på 1680-talet, under 1700-talet gått genom många händer: Gagge, Strömfelt, Douglas, Psilander, v. Nolcken, Fredenstjerna, Örnsköld, Wadenstierna, Mannerheim. Sedan midten af 1800-talet har gården tillhört släkten Silfverstolpe; nuv. ägare äro justitierådet K. Silfverstolpe och fröken E. Silfverstolpe.

Kyrkan är uppförd af gråsten och har sannolikt ursprungligen varit af den vanliga medeltida uppländska typen, bestående af en rektangulär byggnad med vapenhus och sakristia, men i senare tid fått tresidig korafslutning. Vapenhusets gafvel har öfverst tegelornering. Kyrkan är utvändigt täckt af tegeltak, invändigt af tegelhvalf. Klockstapeln, som är af trä, är byggd i kyrkogårdsmuren såsom "stiglucka". I kyrkan förvaras en betydande samling äldre träskulptur, blan hvilka en präktig Olofsbild.

Åtskilliga fornlämningar finnas: N om Lisinge (i hästhagen) ett större kummel och spår af ännu ett, SSV om Gämlinge ett kummel och NV om gården likaså, Ö om Risby och landsvägen ett kummel, NV om byn 3 låga dylika (c:a 10 m. diam.), vid Byle flera kummel, vid Näs nära stranden af Sparren 2 högar, SO om gården 2 kummel (det största c:a 10 m. diam., 2 m. högt, det andra är undersökt, innehöll kol och rester af brända ben), på till Näs hörande mark i Väsby vid korsvägen en hög, V om Nybygget 2 kummel, Ö och NO om Jälnsättra 2 kummel, SV om Rösjön 2 kummel (ett med rest sten i toppen), V om Rökrogar ett kummel, vid Härsby en stor hög i gärdet, i Klockartomten några små högar, O om Mälby 3 kummel, vid Nibble grafvar, likaså vid Ösby, S om Karlberg ett kummel.

En borglämning finnes på det s.k. Gårdstensberget, V om Broby vid sockengränsen och S om ån. Den består af en dubbel och tredubbel stenvall.

En runsten lär finnas inmurad i kyrkans norra yttermur.

nämnes sedan 1314 som annex till Rimbo.

Anm. 1: Osäker läsning

Avskrift: Björn Bergström. Sidan först publicerad 2012-02-18.