Järnvägsstationen
en 19 december 1885 invigde kung Oskar II järnvägen från Östra station i Stockholm
till Rimbo och två dagar senare öppnades banan för trafik. Då hade planeringen pågått
sedan 1880 och själva byggnadsarbetet sedan 1883. Redan i december 1884 hade man
kört godståg mellan Stocksund och Rimbo, men bron vid Stocksund blev inte klar förrän
1885 så att tågen kunde gå ända in till Stockholm.
Järnvägsstationen i Rö byggdes 1885 och såg ut så här från början:
Här är stationsföreståndaren och hans familj fotograferade utanför stationshuset.
Familjens sammansättning antyder att det är Anders Hållén och hans familj - Anders
var stationsföreståndare 1898 - 1912, så om de två äldsta döttrarna (19 och 17 år
gamla) inte är med så kan fotot vara taget ungefär 1905. Vad siffrorna på fotot
betyder vet vi inte - det kan inte vara ett datum 1914, för efterträdaren Gustav
Wahlins barn var alla vuxna 1914
1943 byggdes stationshuset om och fick det utseende det har på detta vykort från
tidigt 1940-tal:
Notera att det fanns tre spår under stationens glanstid. Stickspåren sträckte sig
från Betanien till en bit bortom Uledal. Även de gamla lyktstolparna står kvar -
men man kan inte urskilja lyktorna på det här fotot.
På östra sidan om järnvägen låg 1952 tre byggnader, antagligen godsmagasin för olika
ändamål. Ett av dem kan ha varit den mjölkbod som numera står på Björka. Närmast
åkern finns resterna av grunden till ett av magasinen kvar och vid vägen mot kyrkan
finns en mur av stora stenblock, som är resterna av en lastkaj. På fotografiet ovan syns
två uthus söder om stationen intill perrongen - vad de användes till vet vi inte.
Här är en karta från 1952 över området närmast stationen:
På sin tid spelade Roslagsbanan en viktig roll för transporten av livsmedel till
Stockholm, men allteftersom vägarna blev bättre övertogs den funktionen allt mer
av landsvägstransporter.
1946 blev järnvägen elektrifierad, med gjutna betongstolpar som bar kontaktledningen,
men sedan har det bara gått utför. 1959 övergick Roslagsbanan i SJ:s ägo och tio
år senare lades godstrafiken ned - nu hade lastbilarna, som kunde köra hela vägen
fram till mottagaren i Stockholm, konkurrerat ut järnvägen som huvudstadens försörjningskanal.
Stationen blev obemannad hållplats (1964), stationshuset revs och stationsföreståndaren
blev ersatt av en vridbar tavla man visade att man ville stiga på när tåget kom.
1972 sålde SJ Roslagsbanan med mark, spår, lok, vagnar och allt till Storstockholms
lokaltrafik, som efter en del turer beslöt att sköta Roslagstrafiken norr om Kårsta
med bussar i stället. Ett skäl som har nämnts är att banvallen längs Sparren var
så dålig att det inte lönade sig att rusta upp den.
Hans Skåner och döttrarna väntar på det sista tåget till Rimbo. Stationshuset är
borta och ersatt av en liten väntkur. Signaltavlan visar att de vill stiga på.
Till sist, den 13 januari 1981, gick det sista persontåget till Rimbo och tillbaka
till Östra station. Under 1982 revs sedan spåret från Kårsta till Rimbo upp, kontaktledningsstolparna
togs ned och banvallen började växa igen. Då och då har man av olika skäl röjt bort
det värsta slyet och lagt på grus här och där, så vi har i alla fall kvar en populär
promenad- och ridväg. Några av de karaktäristiska betongstolparna ligger kvar i
närheten av Sparrens hållplats och väntkuren vid Sparren står fortfarande kvar,
om än i ett bedrövligt skick och nära att rasa ihop alldeles.
Det finns ju en förening "Tåg till Rimbo" som arbetar för att järnvägen skall rustas
upp igen. Man tänker sig att den skall följa den gamla banvallen utom sträckan längs
Sparren. I stället skulle den gå rakt över skogen från Kårsta till Rö och Rö station
skulle ligga på samma ställe som förr.
En sak är i alla fall säker: det finns inget bärlager under banvallen mellan Rö
och Kårsta, utan järnvägen låg på sand och lera, det fick vi veta i somras när man
rustade upp delen över Näs' marker för att kunna köra timmer på den. Den föreslagna
bansträckningen verkar därför vettig, men det måste ju till en väldigt snabb och bekväm
förbindelse för att kunna konkurrera med bussarna! Den som lever får
se!
Det finns många järnvägsentusiaster här i landet, och man kan hitta massor av information
om Roslagsbanan (och alla andra järnvägar) på Internet. Några av de hemsidor vi
använt för att skriva den här uppsatsen är:
Roslagsbanans Veteranförening
Järnvägsmusei vänner
Stig Lundins historiska hemsida
Rolf Stens "Historiskt om Svenska Järnvägar
Föreningen Tåg till Rimbo
© Björn och Ann Britt Bergström 2009 - 2012, bilder: flera olika (se Bildarkivet). Sidan uppdaterad 2011-10-05