Sveden

orpet Sveden (eller Storsveden som det också kallades) låg mitt inne i skogen mellan Lovisedal och Rösjön. Det fanns en röjning som kallades Storsveden här redan 1756, men torpet byggdes inte förrän i mitten av 1800-talet. Svedenvägen har ju fått sitt namn efter detta torp.

Sveden i Häradsekonomiska kartan 1906

Här låg Sveden, mitt i skogen mellan Rösjön och Viren. Man ser hur mycket mark som var röjd (svedjad) runt torpet.

Nu för tiden är det inte lätt att hitta vägen fram till Sveden där den gick över den öppna marken runt torpet. När man letar sig fram genom barrskogen passerar man åtskilliga diken och inser att detta en gång var uppodlat. Väl framme vid torpstället ser man den stora jordkällaren och intill den stenar och stenhögar från flera husgrunder.

Sveden från väster

Här kommer vi fram till Sveden västerifrån

Husgrund vid Sveden

Det här är en av husgrunderna vid Sveden

Svedens jordkällare

Jordkällaren är stor och välbevarad, även om flera stora stenar fallit ned från taket.

Stenmuren vid Sveden

100 m SV om husgrunderna finns den här präktiga stengärdesgården, där Svedens uppodlade mark slutade och skogen tog vid.

Torpet Sveden finns med i husförhörslängden från år 1866 då Carl Ekman med familj flyttar in. Carl och hans hustru Catharina Margareta hade då fyra barn och fick ytterligare två innan de flyttade vidare 1872. Familjen efterträddes sedan av torparen Karl Axel Eriksson som bara bodde ett par år i torpet.

År 1874 kom familjen Anders Fredrik Andersson med hustru och 6 barn till Sveden och de stannade i hela 12 år. Efter familjen Andersson bodde här tre torpare mellan 1886 och 1900.

År 1900 flyttade Per Pettersson med hustru och barn in. Tyvärr dog hustrun redan efter 4 år och några år senare flyttade barnen hemifrån. Men Per lät sig inte nedslås av detta utan anställde pigan Anna Lovisa Karlsson från Rimbo, som flyttade in 1907 med sina tre barn.

Efter två år gifte de sig och fick sedan även tre gemensamma barn. Det sista barnet, Nils Holger Julius föddes 1914 och det är den sista noteringen vi hittat om Sveden i källorna. Familjen bodde alltså kvar i åtminstone 14 år.

Någon gång på 1920-talet övergick Sveden i Söderbys ägo och bostadshuset flyttades till Söderby, där det blev stommen till det lilla bostadshuset som fortfarande finns kvar.

I Ekonomiska kartan 1952 är marken runt Sveden fortfarande uppodlad och där finns också ett par ekonomibyggnader i norra kanten av åkrarna, men själva torpet saknas.

Sveden 1952

Så här mycket var uppodlat fortfarande 1952.

Gunnar Brusewitz berättar om Sveden i sin bok "Hemma vid Fågelsången", kapitlet "Eko av ett förflutet". Boken kom ut 1961, så händelserna han beskriver bör ha inträffat mellan 1955 (när han flyttade till Fågelsången) och 1960. Brusewitz berättar om äppelträd och spireor på platsen, men också om en backstugusittare vid namn Mattias, som skall ha bott vid Sveden i Brusewitz' barndom. Någon Mattias i Sveden har vi dock ännu inte lyckats hitta i källorna.

Torpet fanns alltså bara omkring 50 år, så man blir imponerad både över den massiva jordkällaren och hur mycket mark man odlade upp.

Vet ni något mer om Sveden eller har något foto, så hör av er!