Du är här: Skip Navigation Links > RÖ SOCKEN > Historisk översikt
GÄSTBOK

Rö socken - historisk översikt

en här webplatsen handlar alltså mest om Rö socken förr i tiden - och med "förr i tiden" menar vi i grova drag tiden före år 1900. Det har flera orsaker att vi valt den gränsen. Dels är det inte modern historia som det är svårt att hitta information om - Internet, tidningar, TV och radio dränker oss dagligen med artiklar, reportage och debatt om 1900-talets händelser och förhållanden. Omkring år 1900 förändrades också mycket som gällt i hundratals år; vi fick en ny namnlag, som avslutade den minst tusenåriga seden att bilda efternamn efter faderns förnamn; vi fick en ny härordning, som bröt upp den urgamla kopplingen mellan krigsmakten och bondesamhället; skattesystemet förändrades i grund; och kyrkans makt över människornas vardag reducerades till uppdraget att sköta om folkbokföringen.

Gamla bilder på Rö och röbor är vi förstås också intresserade av och de kan ju inte gärna vara äldre än att kameran var uppfunnen. Med "gamla" menar vi i detta fall bilder från 1950-talet och äldre. Moderna bilder på gamla hus och annat av historiskt intresse vill vi förstås också ha med på webplatsen.

Rö socken omtalas i källorna från 1257, ”in parrochia Rauthu”, vilket betyder ”i Rö församling”. Under lång tid var socknen den lägsta nivån i samhällets administrativa indelning, gemensam för kyrkan och den civila förvaltningen. Gränserna för kyrksocknen och den civila socknen stämde dock inte alltid, så det gäller att hålla isär dem. Gustav Vasa lät förteckna alla gårdar i jordeböcker och då använde man socknen som en administrativ enhet inom häradet. Man brukar därför tala om ”jordebokssocken” när man vill skilja den administrativa socknen från den kyrkliga.

Rö kyrksocken ingick i Uppsala stift, medan huvuddelen av jordebokssocknen Rö ingick i Sjuhundra härad. Av någon anledning räknades dock Lisinge, en gård i Näs och en gård i Risby fram till 1726 i jordeboken till Långhundra härad. Bolby räknades också till Långhundra härad till 1553, men det kan bero på att häradsgränsen var en annan på den tiden. Före 1715 flyttades Sjuhundra härad fram och tillbaka mellan Uppsala och Stockholms län några gånger, men sedan dess har det hört till Stockholms län.

Socknens angelägenheter avhandlades under kyrkoherdens ledning på sockenstämman, där det fördes protokoll som i stor utsträckning finns bevarade. Inom socknen fanns förtroendemän i form av de två kyrkvärdarna och sexmännen. De senare såg till att fattade beslut verkställdes och hjälpte prästen i diverse sammanhang. Sexmännen var sex stycken sammanlagt i Rimbo och Rö, för Rö var ju annexförsamling till Rimbo. Kyrkoherde fanns det också bara en gemensam, men i Rö fanns en kapellan, det som senare kallades komminister.

Inom häradet fanns en häradsrätt, som normalt samlades tre gånger om året, där man tog upp alla sorters mål. Häradsrätten bestod av tolv nämndemän, "tolvmän", varav den äldste och erfarnaste var häradsdomare. Nämndemännen valdes bland storbönderna inom häradet och var således lekmän. Högste ansvarig för häradsrätten var häradshövdingen, som dock sällan var med på tingen, utan skickade en ställföreträdare som kallades lagläsaren. Häradsrätten kunde utdöma alla slags straff, även dödsstraff, men i så fall måste det bekräftas av högre instans innan det fick verkställas. Häradsrättens domar protokollfördes i domböcker, varav också många finns bevarade. Häradsrättens domar kunde överklagas, i första hand till Lagmansrätten (landskapets domstol), sedan till den 1614 inrättade Svea Hovrätt och i sista hand till Kunglig Majestät.

Även kyrkan hade rätt att utdöma böter och skamstraff för brott mot kyrkans regelverk. Sådana straff utdömde kyrkoherden ensam; de antecknades åtminstone i senare tid i kyrkböckerna.

Militärt bidrog Röborna med ryttare till Livregementet till häst, soldater till Upplands regemente och båtsmän till Norra Roslags 2:a båtsmanskompani. Under det Stora Nordiska Krigen 1700 - 1721 tjänstgjorde Röbor säkert också i några av de många tillfälliga regementena, men deras rullor är till stor del försvunna, så vi vet inte så mycket om dem.

1862 delade man upp socknens kyrkliga och administrativa funktioner, varefter den kyrkliga enheten kallas församling och den administrativa kommun. Fram till fastighetsdatareformen, som genomfördes 1976-1995 användes ändå socknen som fastighetsregisterområde, fast man vanligen uppgav vilken församling en fastighet låg i, trots att kyrkan inte hade någonting med saken att göra. Sedan dess har i stället kommunen varit jordregisterområde, vilket lett till att nästan alla fastighetsnamn i Rö nu föregås av "Rö", som i "Rö Byle", "Rö Väsby", "Rö Söderby" etc. Begripligt i och för sig, många ortnamn finns ju i flera socknar, men för dagligt bruk är det ju tur att vår socken stavas med bara två bokstäver.

Sidan först publicerad 2007-12-05, senast uppdaterad 2011-07-10.