Du är här: Skip Navigation Links > RÖ SOCKEN > Vad betyder Rö? > Socknens namn
GÄSTBOK

Vad betyder socknens namn?

an kan ju fråga sig vad socknens namn egentligen betyder. "Rö" låter ju som talspråk för "röd", men vad är det som är (eller var) rött i Rö?

Det finns en del som försökt sig på att förklara namnet och de flesta förklaringar vi läst tar fasta just på adjektivet "röd". "Svenskt ortnamnslexikon" har följande förklaring: "Sockennamnet är en bildning till adjektivet röd, kanske ett namn på fornsvenska *Rödha, som burits av något vattendrag nära kyrkan, sannolikt med syftning på rödfärgat vatten." (Stjärnan före "Rödha" betyder att ingen någonsin har sett det ordet skrivet i ett gammalt dokument, utan det är konstruerat i efterhand av lärda människor.)

Den produktiva ortnamnforskaren Karin Calissendorff (som var verksam vid Ortnamnsarkivet, men tydligen inte medverkade i ortnamnslexikonet) säger i sin bok "Ortnamn i Uppland" ungefär samma sak: "Rö (Rödho 1344) kan vara ett vattendragsnamn, Rödha 'den röda'. Förbi kyrkan rinner en liten å till den närbelägna Rösjön (Röde Siön i Röde Sochn 1560)."

I Ortnamnsregistret finns ju också en uppgift att namnet står på två ställen i ett dokument från Vårfruberga kloster utanför Strängnäs, daterat 1257 och bevarat i en avskrift från 1500-talet. Där står det "in parrochia Rauthu" och "in parrochia Röhu", som ju båda betyder "i Rö församling".

Flera moderna författare har återgivit förklaringen med den röda ån, t ex Lennart Jansson i "Vägar till Kulturen i Roslagen", men hela hans resonemang är identiskt med Ortnamnslexikonets, så det är nog inget självständigt belägg. Norrtälje kommuns bygdebok hänvisar direkt till Calissendorff och citerar henne.

Rune Blomdahl (Sjuhundrabygden 1997) har hittat båda de äldsta beläggen, men stavar litet annorlunda: "Raudhe" 1257 respektive "Rödko" 1331. Vi tror knappast att han sett originalhandlingarna, utan liksom vi varit hänvisad till att lita på Ortnamnsarkivets handskrivna kort - och åtminstone Rödho är ju lätt att läsa som Rödko. Blomdahl framför den vanliga förklaringen med det röda vattendraget - men har han inte varit i Rö? För han säger att "det flyter en mindre å förbi kyrkan till Rösjön".

Det verkar dock som om "röd"-tolkningen har hängt med ganska länge - i sin ordningsstadga från 1675 skriver kyrkoherde Niklas Källman "ecclesia Rubra", som betyder "röda kyrkan" - han uppfattade alltså sockennamnet som "röd".

Men hallå! Vad är det för å eller vattendrag som rinner förbi kyrkan? Inte har vi sett något och det verkar inte särskilt sannolikt att det gjort det tidigare om man tittar på hur terrängen ser ut runt kyrkan. (Se vår detaljkarta över vattendrag och höjdförhållanden kring kyrkan)

Rött vatten i åar är väl annars inte alls otänkbart, se bara hur Sågbäcken ser ut!

Den röda Sågbäcken

Ingen av de citerade källorna talar om varför "Rödha" just skulle avse ett vattendrag - varför inte en sjö, en berghäll, en sten eller egentligen vad som helst som vanligen inte är rött. För om det skall vara någon nytta med ett namn skall det ju vara särskiljande - för att kallas "den röda socknen" borde ju den röda företeelsen i Rö vara ovanlig och inte finnas någon annan stans i socknarna runt omkring.

Men vad kan det betyda i stället?

F W Radloff, som gav ut sin beskrivning av Rö socken (och resten av norra delen av Stockholms län) 1805, säger i stället "Namnet Rö eller Röd torde kunna härledas af Riodur, en slätt mellan skogbeväxta ställen". Radloff struntade i asterisken som skulle ha visat att hans ord var en efterkonstruktion, utan ger i stället en hänvisning: "Torsten Vikingssons Saga 5 C, f. 23". Oj! Men man törs nog inte luta sig alltför tungt mot ett ord Radloff hittat i en 1600-talsöversättning från isländskan, som dessutom inte finns i Fornsvensk lexikalisk databas (en intressant website: titta här!)

Tittar man vidare i den databasen finner man två andra betydelser av "rö" - dels en sorts vass (vi har kvar samma ord), dels det som oftast stavas "rör" i betydelsen råmärke eller gränssten.Tyvärr är det ju inget av de alternativen som direkt övertygar - vare sig vass eller gränsstenar är ju särskilt kännetecknande för vår socken.

Stavningen av de tidiga beläggen är så pass varierande (Rauthu, Rödha etc) att man knappast vågar fundera över fornsvenskans böjningsändelser - men 'röd' hette 'rauðr' på fornsvenska och med ett -a på slutet måste det vara ett feminint ord eller någon kasusböjd form av ett maskulint eller neutralt ord (genitiv eller ackusativ).

Ofta tog ju socknarna namn efter den by eller gård där kyrkan byggdes, men här ligger ju kyrkan på mark som tidigare tillhörde Ticksta och om vi inte skall behöva hitta på en försvunnen by som hette Rö är vi inte hjälpta av det. Dessutom skulle vi då behöva förklara vad den byns namn betydde och det har vi ju just misslyckats med!

En annan sak vi lagt märke till är att Rösjön är den enda sjön i socknen som har "-sjön" som slutled. De andra heter ju Sparren, Huvan, Viren, Angarn, Skären, Jälnan och Mälaren. Sådana sjönamn anses vara mycket gamla, kanske till och med från bronsåldern. Rösjön har säkert haft ett annan namn före det nuvarande som är belagt först på 1560-talet i formen "Röde Siön" (Calissendorff). Den mest närliggande förklaringen är väl att sjön fått sitt namn av socknen - varför man nu släpper sjöns urgamla namn och döper om den; man har ju inte döpt om Angarn trots att namnet finns på så nära håll som i Vallentuna kommun.

Men, när vi nästan kastat in handduken fick vi svar från Mats Wahlberg, forskningschef på Ortnamnsarkivet. Här följer en förkortad redogörelse för hans förklaringar.

För det första kan det inte vara rö(r) [gränsmärke] eller rö [vass] som ligger bakom namnet, för d-ljudet ('ð','dh' eller 'th') hänger med ända in på 1600-talet - det handlar alltså om 'röd' i någon form. Inte heller Radloffs 'riodhir' kan det vara, av "ljudhistoriska skäl" - vilket antagligen betyder att om ordet bevarats i svenskan skulle det ha förändrats bort från likheten med röd.

Wahlberg gissar att det är Gullungeån som tidigare hetat Rödha och i dag skulle hetat Rödan i analogi med Ljungan och Ljusnan om namnet funnits kvar. På andra sidan ån från kyrkan ligger ju Röbacka, men det hette Backen från början och har nog fått sitt namn från socknen, inte från ån, för att skilja det från andra backar.

Beträffande vår undring om det kunde varit sjön som hette Rödan, fick vi veta att sjöars namn oftast var maskulinum och slutade inte på -a. Åars namn var däremot femininum och kunde sluta på -a. Senare, främst under medeltiden, började vi använda bestämda former av substantiven och då kom 'n:et' på slutet till.

Sammantaget finns det alltså goda skäl för Ortnamnslexikonets förklaring, även om "Rödan" inte rinner särskilt nära kyrkan. Men sedan vi fått se den djupröda Sågbäcken häromdagen har vi fått ett nytt uppslag - kanske är röda vattendrag vanligare här i Rö än på andra håll, så att Rö betyder 'socknen med de röda vattendragen' - hör av er om alla röda bäckar och åar ni känner till. Tyvärr kan vi inte med den bästa vilja i världen påstå att Gullungeån (eller Jälnån för den delen) ser röda ut. Tusen års höstlöv har väl täckt den röda botten om den någonsin var röd.

Sidan förat publicerad 2009-04-13, senast uppdaterad 2009-04-18