By 1200 m NO Rö kyrka.
Ursprungligen var Eke en ensamgård om 1 mantal, men redan 1384 nämns två samtidiga bönder i Eke.
Eke är en av de tidigast kända gårdarna i Rö. Det nämns redan 1378 i ett dokument i Riksarkivets Sjöholmssamling. I jordeboken 1540 tas det upp som 14 öresland skattejord.
Före 1631 frälseköptes Eke av borgmästaren Hans Nilsson på Näs. 1686 hade Eke fått en ny ägare, och 1696 är Eke augmentshemman på kavalleriet. Den rollen hade Eke fortfarande 1715, vilket innebär att skatterna på Eke användes för att hjälpa till att underhålla ryttaren från Bergby i Rimbo socken. Hur Eke åter blev skattejord vet vi inte, men det ligger nära till hands att skatterättigheterna återtogs av Kronan i samband med reduktionen.
Från 1666 redovisas 2 gårdar om 1/2 mtl skatte vardera. Den ena gården delades omkring 1750 i två, vardera på 1/4 mantal, och 1768 delades den andra gården i tre, om 1/6 mtl vardera. I senare tid har gårdarnas ägor ändrats genom köp och byten många gånger, men de fem gårdstomterna ligger fortfarande där de låg 1797, när de nuvarande gårdarna etablerats.
I Eke verkar gårdarna aldrig haft egna namn, utan benämnts efter ägaren. När man 1908 började lägga upp de moderna fastighetsregistren numrerades gårdarna 1:2 till 1:6, utan någon begriplig koppling till de ursprungliga gårdarna. Flera av dessa nummer har efter hand ändrats, så för att kunna skilja på dem i gamla tider har vi gjort en godtycklig numrering, så att den gård som delades i 3 får nummer 1 och den andra nummer 2.
Vi kan då skilja på de fem gårdarna genom att ge dem beteckningen 1A, 1B, 1C, 2A och 2B. Motsvarande moderna fastighetsbeteckningar är 1:5, 1:3, 3:2, 1:4 och 4:1.
1727 låg huvudbyggnaden till den ursprungliga gård 1 precis där 1A ligger i dag, medan huset till gård 2 verkar ha legat 25-30 m SV därom. Man skall kanske inte lägga alltför stor vikt vid de fina små husen som är inritade i kartan; de kan vara mer dekoration än exakt markering. 1797 ligger dock alla huvudbyggnader i princip på sina nuvarande platser.
Trettondag jul 1779 brann hela byn enligt en notering i Eke 1:3 gårdsarkiv, så rimligen är inget nuvarande hus äldre än så. Flera av dem byggdes säkert när gårdarna delades 1750 respektive 1768, så man förstår verkligen anteckningen "ack, hvilken jemmer"! Branden började i julhalmen på golvet i Erik Nilssons boningshus; Erik var son till Nils Ersson, som ägde gård 2A, antagligen hade sonen ett eget hus intill. Att hela byn kunde brinna ned antyder att gårdarna ursprungligen låg tätare ihop än vad kartan 1797 visar, kanske alla inom den gamla bytomten.