Gamla dokument
är hittar Du avskrifter av gamla dokument som berör Rö. Originalen har vi i de flesta
fall förstås hittat på nätet, men det är ju inte alltid så lätt att läsa dem och
ofta är de inte alldeles lätta att hitta heller. Våra avskrifter innehåller säkert
fel och misstolkningar, men man kan ju inte göra mer än sitt bästa. Klicka på de
understrukna länkarna för att öppna dokumenten.
Från Anders Norberg i Norrtälje släktforskarförening har vi fått den här skannade
kopian av Radloffs beskrivning av Rö socken från 1805. Fredric Wilhelm Radloff föddes
i Finland 1765, studerade till läkare i Uppsala och verkade som provinsialläkare
i Roslagen från 1799. Han skrev bland annat en beskrivning över Åland och en över
norra delen av Stockholms län; ur den senare är detta avsnitt om Rö hämtat. Radloff
bodde på sin ålderdom i Norrtälje och dog där 1838.
För att läsa den här filen måste Du ha Adobe Reader installerad på Din dator. Om
Du inte har det kan Du hämta den gratis här. Tycker Du att en del ord stavas konstigt, så tänk på
att man 1805 ibland skrev lilla s som ett litet f utan tvärstrecket!
Vid Linköpings universitet drivs ett projekt som kallas Runeberg, som genom frivilliga
arbetsinsatser publicerar gammal nordisk litteratur. Där hittade vi Wilhelm Thams
beskrivning över Stockholms län från 1850.
Carl Wilhelm August Tham föddes 22 juli 1812 och dog hastigt på resa i Österrike
den 12 juli 1873. Han doktorerade i unga år i Uppsala och verkade som lärare, historiker
och geograf. Man kan läsa en hel del om honom om man söker på projekt Runebergs hemsida.
Till del III av verket "Sveriges Bebyggelse, Stockholms län" som utgavs 1952 skrev
auktionsutroparen Yngve Berzén en lång artikel om Rö socken. Hasse Sandersen, som
skapat den stora webplatsen upplandia.se, har skrivit av artikeln och vi kan nu
publicera den här på Rösajten. Vi har inte gjort några ändringar utom att ändra
typsnitten till Rösajtens, fast det finns en del frågeteckan att reda ut.
På Gustav Vasas tid började staten på allvar försöka få kontroll på finanserna.
Man förtecknade gårdar och skatter i längder som kallas jordeböcker. Den tidigaste
vi hittat på nätet är en lista över skattebönderna i Rö 1540 och hur mycket jord
de ägde och vad de betalade i skatt, "Årliga räntan 1540".
År 1571 skulle fästningen Älvsborg lösas tillbaka från danskarna med 150 000 riksdaler.
En tiondel av den deklarerade förmögenheten skulle var och en betala till kronan.
År 1613 var det dags att än en gång betala en lösensumma för fästningen till danskarna,
denna gång 1 miljon riksdaler. Nu upptogs en personskatt. Hantverkare fick t ex
betala 6 daler, drängar 2. [OFS]
Riksdaler var ett silvermynt med ca 25 g rent silver, som höll sig rätt stabilt
i värde till skillnad från markmynten. 1571 var en riksdaler värd ungefär 6 1/2
mark, vilket var en halv årslön för en piga. [VKD]
Penningsummorna i skattelängden är räknade i mark, öre (1/8 mark) och penningar
(1/24 öre), silver i lod (13,3 g) och kvintin (3,3 g).
Kyrkoherden genomdriver 1675 en särskild regelsamling för det han uppfattar som
de verkligt stora problemen i Rö. Läs och förundras.
Vi har skrivit av en underbar liten anteckningsbok från Eke, med recept på allsköns
dunderkurer för människor och djur.
Hur stod det till med ryttarna från Roslagen efter tre års krig i Baltikum och Polen?
Anna Margareta Oxenstierna på Beateberg köpte 1745 Byle och ett hemman i Risby.
Ulf Hurtig i Byle gav oss en kopia på fastebrevet.
I Rialas kyrkoräkenskaper (!) hittade vi en berättelse om slaget vid Narva, skriven
bara en vecka efter slaget.
© Björn och Ann Britt Bergström 2008 - 2012. Sidan uppdaterad 2011-12-19