Du är här: Skip Navigation Links > DOKUMENT > Recept från Eke
GÄSTBOK

Receptboken från Eke

Receptbok från Eke

v Uno och Liza Forsberg i Eke fick vi låna ett fantastiskt dokument från förra sekelskiftet. Det är ett litet häfte med anteckningar om allt möjligt som kan vara bra att veta. Somligt verkar riktigt vettigt även i våra ögon, men somligt tangerar kategorin trolldom. Här står hur man tillverkar botemedel mot ett flertal sjukdomar både på människor och på djur, hur man blir av med råttor och löss och allt möjligt. Några minnesanteckningar finns också här och var, bland annat vem som kan bota bensår, var man kan köpa en domkraft och hur mycket saker och ting kostar. Allting står huller om buller!

Man ser tydligt att anteckningarna är gjorda av rospiggar, då till exempel ägg kan stavas hegg och hönor ibland stavas önor! Anteckningarna är delvis översatta till rikssvenska, med våra kommentarer inom parentes. Det är flera olika personer som gjort anteckningarna, det ser man av handstilen och stavningen. Ett urval återges här i ungefärlig tidsordning med den äldsta först.

Pröfwat Medel mot Frostskador
Man upkokar till Sjudning 2 Kannor watten och Sex qwarter aska af Biörk, Då Luten afslås och det klara afhälles. Då Luten blifwit så tillräckligt afkyld att patienten kan tåla den, nedsättes den förfrusna Lemmen Deri och hålles kvar till dess luten blifwer Kall, då den ej längre kan werka. Detta bör förnyjas hwarje Afton då Patienten går till Sengs warpå han lägges i warma Sengkleder. Den bytta warj Luten slås, bör tillteppas med ett Klede på Det Luten icke må häftigt Afswalna. Tre gånger kan Luten uppwermas men sedan bör Ny tillagas, ty man bör fortsetta badningen till 8 gånger. Är frostskadan ny lekes den i Almenhet då man Nyttjat badet i 3 till 4 gånger. Är skadan flera år gammal bör badningen förnyttjas 12 till 16 gånger. De obehagliga Stickningarna i de den förfrussna Lemmen upphör genom detta medel.

Granlaf i Stöflan för fotsvett.

För tåndwerk ett Godt Botemedel - Tiera och Kalk blandat som löst Bek, hälles millan oxlarna eller tenderna i flera timmar. (man kanske skilde på oxeltänder och andra tänder?)

Sillake och Terpentin efter wardera och Tvål - för Giktwerk.

Grått Yllepapper till förladdning er best.

Jungfru Årberg, som botar bensår och andra åkommer bor i Stockholm. Stora Wattugränd-Dråttninggatan hus nr 7.

Till Murbruk tages 1 mått Kalk 2 mått Sand och Lerwatten.

Om öns (höns) werper Skallösa Egg så Gif Dem hampfrö Så blir De bra.

Fönster Kitt: Rågmjöl och Kalk alften (hälften) af wardera, och miölk.

Den som är uti stark Winter och blifvit kyld om fötter eller hender. Drag stöfveln af sätt bara fötterna uti ett hembar (ämbar) jskallt watten. Så blir de bra.

Om sommaren då det är solwarmt och bromsigt för Hestar och Kor, så tages starkt Tierwatten och strykes på dem med en wiska.

Bot för Kvarka os Hestar - Hampfrö kokat i Sötmiölk så att det blir wel urkokat. Sedan silas miölken från fröet och gifvas Hesten så varm som han kan tåla.

Bot för Tandwerk - man tager än jernten a 6 tum lång och kraftig? som en 4 tums Spik och kröker tverknes vid pass 3je dels tum. Sedan lägges den krökta hendan i Elden så att han blfwer röd. Sedan settes den den röda kroken i tanden eller oxeln. (Ont skall med ont fördrivas?)

För werk i Knena på Hestar - Terpentin för 3 S (skilling); Spikolja för 3 S; Pinnolja för 3 S.
Sammanblandas. Sedan kallad Kampsmörja. Ingnides på knena med anden (handen).

Botemedel för werk och Svulster i halsen och munnen os (hos) menjkior, ja efwen werk på sielva kråppen och på halsen eller vad det vara må - Nemligen. Flederte och Sötmiölk sammankokat i Täkt panna. Är werken och Swulsten i munnen då skall detta kokta ållas (hällas/hållas) uti munnen, så warmt det kan tåla.

Att bewara Fårkreatur från warg - Det är att taga warg lort och tårka den och sedan pulweisiera anom (honom) fin som Snus och ströja och gnida i Hullen (ullen).

Swartta (svärta) till att Swartta Leder med finnes att få köpa os alla Garfvare för 1 S Kvarttet.

Om Settet att få Smör då de jntet will lyckas på vanliga Settet - Då skall man taga än bit af än Splitra som af Åskan blifvit klyfven på ett träd. Det må vara Gran äller tall.

Botemedel för all frossa ? om våren. Skralt (så snart som?) Kornbrådden är åppkommen så skall man än morgon bitiga jnnan Solen upp kåmmer, Så skall man stella sig på Kne och wenda Ryggen emot Norden och taga tre gånger tre Bråddstånd med munnen, men jntet att åtkomma den med fingrarna, men wrida sig mot Solen åt öster. Ej äller (heller) upprycka Roten.

Legga förgyllande Klöfver på Bensår, den sidan som er åfvanpå ner (när) det står och wexer. Drar den Sidan som er ner åt jorden, leker såret.

För tandwerk och öronwerk äro bästa medel taga svart Fårull, än tapp åt wardera örat och blöta ulltapparna i Slagvatten och ståppa sedan jn i öronen.

Botemedel för Bölder och Sår. Nemligen söndermalet Linfrö som skall kokas så tiock som Gröt och leggas på Bölderna äller Såret.

Botemedel för ? för Svin och andra Kreatur äro att taga 1 Stop äller Kanna Bakvatten af ett qvarnjul ner det går och giva ? Kreaturen. Så går siukdomen öfver.

Förbiudes i allmenhet att nyttja någodt sielftårkadt Tred (träd) äller så kallade Standtallar äller Standgranar äller någodt sielftårkat Tred; till Byggningens timber, tak äller Golf äller någonting var det vara må. För den orsaken att fålar äller Kreatur som bor i sådana hus som äro än ända ståck i veggen, så tråna di och dör bordt och har hingen trefvnad halls. (ingen trevnad alls)

Om Settet att bårttaga fett och Talg fleckar på Klede och vadmal. Nämligen, man tager Grått Papper äfter fleckens Storlek och legger 5 varf grått papper och sedan tages ätt varmt Strykjerns Lo ? och lägges i Strykjern och sedan settes Strykjernet på det femdubbla Gråpapperet. Så går flecken åpp i Papperet.

Gif Suggan meltad Hafre blir on (hon) Löpsk.

På botten i midten samt åfvanpå warje Spannmålshög legga några qwistar Wild myntha med dess blad, fördrifwer Råttor.

Lödkålwar af Jern och Stål att löda och laga tenn! Kåppar duger ej.

Att göra Bläck
Satsen, 3 uns pulwerjserade galläpplen, 1 uns dito Campelhe=träd, 1 uns Jernvitriol, 1 uns Gummi Arabicum, alt fint stödt.
Uti en Jernpanna slås någodt mer än 1 stop watten och sedan det uppkokat legger man deruti Galläpplen och Campelhe=trädet, samt kokar det åter en ½ timme; när det svalnat silar man det genom en linneduk uti en butelj och löser derj Witriolen och Gummit, hwarefter blecket är ferdigt att skrifva med.

Swepa jn i rent Linne och ligga ner i Kysta om Sommarn : Ludna mössör, Pelskragar mm. Så Kåmmer jngen mal på dem.

Smörj under Hest ofvar (hovar)med Såpa, så fasna icke Snön.

Spiell i Kök skall warda 18 tum på ett Sett, 15 tum på ett sett. Skorsten lika wid enda upp som wid Spiellet. Då röker det hut.

Att smeta Kakelugnsfog med Krita-eggvita-miölk.

Att rengöra förgyllningar på träarbeten - Med en lökskifva doppad i renad och rektifieradt brenvin, borttages all orenlighet och flugsmuts utan att förgyllningen deraf skadas det minsta.

Medel mot Råttor: Kungslius, er en wexande ört man ligger ett sådant i friskt till stånd med rot, balad och stielk och gula blommor på de stellen der råttor uppehålla sig, och råttorna förswinner.

Att hastigt och säkert släcka skorstenseld.
I förråd: 1 uns ? fin stödt Swafvel och 1 lod Krut, sammanblandat i en korkad flaska - Så snart eld fasnar i sotet ska man strö denna swafvelblandning i eldstaden och kakelugnen och antända det, och skorstenselden jnnom få minuter blir släckt.
(Ann Britts råd: don´t try this at home!)

Bepröfwat medel mor Rötsot. Ett kvarter spenwarm miölk, 1 lod swafvel, 2 tum rött lack. Swaflet, lacket sönderstötes fint och lägges i miölken som uppkokas och gives den siuke warm till att dricka.

Det smör som satlas och nedpackas i byttor om sommarn för att sparas till wintern - Så öfveröljes ett tjåckt lager med fint salt så att ej smöret synes.

Matolja jstrykes i huvud år (hår) - försvinner huvudlöss på Barn.

För att skydda spannmål för Råttor - Lägga qvistar af brakwed eller hägg berstre, ty dessa tred skarpa Lukt ålla (hålla) Råttorna på afstånd.

Istadiga Hästar kan man (få, lura?) till dragning på följande sätt - Man spänner en sådan Häst för en wagn.(sedan?) spänner man en annan Häst som drager wagnen tillbakas eller drager år motsatt håll. Den förstnemnde hästen börjar då snart anstränga sina krafter för att slippa gå baklänges, samt wenjer sig derigenom att legga sig fram i dragselen. Ett sådant försök får man stundom göra om ett par gånger, men det slår aldrig fel det lika hjelper.

Erfarenheter att göda Kalf
2 kuppar stålsigtadt hvetemiöl och sötmiölk skulle vara nog att göda en Kalf - till Exempel
1 stop sötmiölk för dagen och jblandat hvetemiöl - o.b.s. förstvarf och sistvarf får icke warda med i miölet. (det ska vara fint vetemjöl, utan skal, antar jag)

Att smörja sår och skrubning på skinnet med klöf fett her (är) rett bra.

Besta settet att bereda kornkaffe så att det till utsende och smak liknar werkligt kaffe.
Kornet bör brännas en 1/4 timme eller något mera i wanlig kaffebrennare öfver stark glödeld under jemn skakning. Måste i kaffebrennaren jemt skakas till des kornet afswalnat, emedan om det slås tillsammans i ett kärl så fort det kåmmer från elden, det blir förbrent - När kokning skall ske lägges kornet (det rostade kornet, antar jag) omalet i wattenet, sedan det uppkokat och kokas derefter i ¾ timma. Sedermera klaras det på samma sett som werkligt kaffe. Enligt Hushållnings selskapet 1873.
(detta recept finns nedskrivet ett par gånger i boken och på ett ställe har någon, som antagligen provat, kommenterat med ett "nja" i kanten)

Nyttan av Rönnber för Höns
Om hösten jnsamlas och tårkas Rönnber. Gif Hönsa inåt ligdt ? med Rönnber så werper de nestan hela Året. Om får de för mycket, så werper de jgel (ihjäl) sig.

Bot för Giktwerk
Till ? utprunket Biörklöf om wåren, ¼ tunna biörklöf,  kokas 1 kanna salt uti - blöta på de werkande lemmarna så warmt som möjligt.

Garfwar smörja eller Ledersmörja tillredes på det sett - 4 jumfrur Sieltran (jungfru är ett gammalt rymdmått = 8 cl), 2 jumfrur smelt talj, sammanblandas medan taljen her warm och tunn. Enl. Garfwar C Berg i Hamre.

Smörja åt sköra Hesthofwar
En jumfru Sieltran och ½ jumfru terpentin sammanblans wel och smörj hofwen åfwanpå och under foten jnnanför skonn 2 gånger i wickan så blifwer hofwarna miuka att slå sömm uti. Enl. HestDåcktor Öman i Östa och Skeptuna 1874.

Bot för Brennsår på menniskior 1 jumfru Kalako Linement från Apoteke - 20 öre.

Bot för Blålöss på kor, får, Hestar, hero (äro) Jorthornsolja - 12 öre.

Då Ölet börjar surna. Legg i nypa malet malt i tunna. Heng i tåt Råghalmsvippor ner i Ölet jgenom sprundet. Lemna swik(h)ålet öpet. Så blir det bra jgen.

I Norrtelje tillegrafbyrå
Kåmsarjen botar gikt och tandwerk med trådar, 75 öre (per) person. År 1876.

Att sleka sotheld (soteld) - Ligga på helden rått granris så det röker mycket. Så slåknar Sothelden.

Hen blandning af Swagdricka och Blyhers att stryka på Jernspisen. Så blir de swartta och warhacktiga. Enligt Spisjutarnas uppgift.

För Kvarka os hestar - ½ kvarter sötmiölk eller bomolja, ½ dito fålckurin samman blandat, gifes hesten på en gång ur hett(ett) horn. Enligt Eric Ersson i hundra.

Till minnes
År 1878 Röö, Nes. 8 st ? Domkrafter med grofwa tre skrufwar äro i Norrhall eller Söderhall Kårsta Socken.
Pris 50 kr för allesamma.

Bot för Fålck Hosta
1 jumfru åning
(honung) smelt
2 heggulor
1 matsked terpentin
Sammanblandas i kvartes butelj och fylles på buteljen full med ljumt regnwatten eller strömwatten, blanda detta wel tillsammans och jntages 1 matskedblad i warhan
(varannan) timme, så lenge saften warar.

Aldrig gifwa grissuggor Linhagnar (linagnar) den tiden grisarna diar suggan - för då blifwa grisarna blötlortiga - och jntet gifwa dem mat för hen de blifwa 4½ wickor gamla.

Gifwer man suggan Linhagnar så förlorar hon matlusten. Detta är skadligt.

Heckta (äkta) Tilly dråppar till bot för Ögonsiukdom åt A C Persdotter.
Apoteket Nordstiernan i Ståckholm.

Bot för mask som heter upp sådd råg på åker - 1 kwarter Terpentin att fukta warje tunna råg som man skall så.

Stiern anis kokas i sötmiölk och drickes warmt för Hosta os meniskior.

Kåpparplåtar a 60 a 70 a 0 öre st, fötenta kåpparkierl 1 krona st i Norrtelje 1879.

Wega lefwande Kalfwar i svinbur på Wågen.

Kånjack i ett litet Tefat åt flugorna om sommaren, så blir de slut.

Att stilla blödande sår - sådan swamp som dammar legges på det huggna eller skurna stellet. Så stadnar blödningen.

Flera Mens Herfarenhet
Bot för Kwarka os Hestar - Tag furutiera på en sticka och smeta i munn på Hesten och sen köra på eller smeta på Trensset.

Dito bot för Kwarka os hestar att dråppa Terpentin på hafre i Krubba och låt hesten heta.

Bot för Kwarkbölder under keket (käken) på Hesten
Enlig erfarenhet af flera - att smeta varm fålcktreck (människobajs) på en lapp under keket och bind höfwer. Så mognar bölden. (tacka fan för det!)

Bot för Kwarka os Hestar - hen båll af Rågmiöldeg, gör den skålig, legg ½ jumfru terpentin uti och ludda om. Legg i hen strut på en pinne och för på oxlarna - så bröbitar på så sweljer han.

En erfaren bot för wegglöss
Att bårra ål i weggen och ståppa jn en jjelslagen Orm och pråppa jgen ålet. Så förswinner wegglössen.
(i kanten har någon skrivit: "detta her försökt och det lyckas så att det blef aldeles slut, de förswann aldeles")

Ett wiktigt medel mot wegglöss
Detta är ättiksyra såm fås på warje apotek. Man bestryker dermed alla fogar och springor i möbeln och strax kryper den beswerliga ohyran fram och kan dödas. Kommer den obehagliga jnsekten i omedelbar beröring med ättiksyran dör han genast. Medlet är proberat befunnit wiktigt och rekåmmenderas derföre till begagnande - Enl. en tidning 1881.

Grof och tårr Tallbark till smedkål - och äfwen tårra Grankåttar - enl. herfarenheten.

1882 Dåktor Drake i Slånsta i Skepptuna socken, treffas hemma warje Onsdag kl.mil. 10-12.

Att setta en kittel kalt watten i kellaren då det er smellwinter i stellet för kåleld, så kyls icke potatissen; enligt Erfarenhet.

Bot för rönackor (huvudlöss?) - Tårr Rödferg jngnides i året. Så flyr de.

Att förwara skinkor goda - I ett tårt och friskt kärl jnpackas de i wälbergadt godt hö och stella dem på kyligt stelle.

Om ägg
Äggen legges i Saltlake och lemnas deri tills de siunka - Så kunna de förwaras i flera år oskadade.

Att setta ned friska krusbersqvistar utan Rötter i teppjord, så gror de och wexa..

Twetta Lampweken i warmt watten om wåren, så duga de jgen.

Tillmans dråppar för magwerk och annat.

Bot för huvudlöss der her Subblimatsprit från Apoteket. Enligt Dåktor Pontén i Norrtelje år 1901.

Bot för Kledlöss
1 kvartter Bomolja att stryka på kråppen höfver halt (överallt) med hen målarpänsel. Det er ett pröfwadt medel. Låt det tårka jn.

Bot för sitt Bensår, det är Surlimpa från Ståckholm och Blywatten från Apoteket - Surlimpan skall rifwas på rifjern. Blywatten och Limpan sammanblandas som en deg. Sedan legg på såret och linda hom.
Enligt Docktor Österlund i Enköping.

Text och avskrift: Ann Britt Bergström. Sidan först publicerad 2008-04-15