Du är här: Skip Navigation Links > PLATSER > Detaljstuderade platser > Skärvik
GÄSTBOK

Skärvik

n familj från Båtmanby, som urspungligen kom från Österåker 1766, flyttade in i Skärvik 1773 då vi gissar att det var nybyggt. Det var Nils Andersson, hans hustru Anna Olsdotter och deras son Anders, som var 8 år gammal. Redan 1784 flyttade de tillbaka till Österåker, så de blev inte långvariga.

Skärvik i 1774 års uppmätningskarta

När den här kartan gjordes 1774 var Skärvik så nytt att man kallar det 'Skärvik, ett ställe, varvid tillämnas ett nytt torp' - beskrivningen gjordes nog innan torpet var byggt och kartan fastställd. Skärboda strax intill blev nog aldrig byggt.

1786 flyttade Anders Andersson och hans hustru Brita Matsdotter in. De fick 7 barn, men bara fyra överlevde spädbarnsåldern: Jan, Stina, Catharina och Anders, alla födda i Skärvik. 1799 skaffade familjen sig en dräng, Mats Jansson, som var gift med Anna Ersdotter. 1805 föddes deras son Johan, 1807 flyttade de vidare, men Anders Andersson och hans familj bodde kvar. Omkring år 1816 verkar hans söner Jan och Anders ha tagit över torpet. Jan gifte sig med Anna Larsdotter och fick sönerna Anders, Johan och Erik. År 1827 dog gamle Anders Anderssons hustru Brita och i samma veva flyttade sonen Anders till Riala och sonen Jan med sin familj till Kolboda, och då följde pappa Anders med.

Nästa familj flyttade in omkring 1827: Anders Persson, hans hustru Maja Andersdotter och deras två döttrar Johanna Catharina och Maja Stina. De blev inte heller långvariga, utan flyttade till Kårsta 1832.

Anders Nilsson och hans hustru Stina Cajsa Adolfsdotter flyttade in 1832 från Närtuna. De hade då fyra döttrar och i Skärvik föddes sonen Josua 1833 och sonen Anders Petter 1836 innan familjen flyttade vidare till Frösunda 1837.

1844 flyttade nästa familj in: Erik Ersson och hans hustru Greta Matsdotter och sönerna Jan Erik och Anders. Sonen Anders Ersson tog över torpet omkring 1850, men det verkar inte ha gått så bra, för år 1855 flyttade Anders Ekenberg med sin hustru Brita Cajsa Ersdotter, son och dotter in i Skärvik och tog över. Anders Erssons föräldrar dog 1857-58 och själv flyttade han till Kullungen och blev dräng, fortfarande ogift.

Anders Ekenberg och hans familj bodde kvar till 1861 då Johan Ersson med familj flyttade in. Hustrun hette Anna Brita Björkman och de har två döttrar och två söner. Ytterligare två barn föds i Skärvik, Carl Erik född 1867 och Johanna Matilda född 1870. 1871 lämnade även de Skärvik.

1873 kom nästa familj, statdrängen Carl Justus Sundström, hans hustru Catharina Lovisa Larsdotter samt 6 barn. Ett 7:de barn föddes 1875, Oskar Agaton, och i samma veva dör mamman. Resten av familjen försvinner sedan utan spår.

Johan Jansson från Sörmland med hustrun Johanna Persdotter flyttade in 1879 tillsammans med sonen Johan Albert Jansson, hans hustru Johanna Fredrika Jansdotter och året efter föds deras son Johan August i Skärvik. Familjerna bor kvar till 1883 då en ny torpare flyttar in, Gustav Vilhelm Björklund och hans hustru Johanna Charlotta Jansdotter och dottern Klara Johanna. 1884 föds sonen Bror Gustav, 1886 sonen Karl Vilhelm och 1888 sonen Erik Bernhard. 1893 föds dottern Anna Elisabet och torparen står nu som arrendator. År 1906 flyttar äldsta dottern hem till Skärvik och där föds hennes son Axel Edvin 1 aug. 1906. 1907 flyttade hela familjen till Rimbo.

1908 kom en ny arrendatorfamilj från Össeby Garn, Alfred Teodor Karlsson, hans hustru Edla Maria Karlsson och deras 6 barn. 11/4 1908 föddes ytterligare ett barn, dottern Lalia Viola, som antagligen var det sista barnet som föddes i Skärvik. Hela familjen flyttade till Lohärad 1912 och efter den 29/11 1912 finns inga boende antecknade i Skärvik.

Så lämnades torpet antagligen att förfalla, åker och äng växte igen och i dag syns Skärvik bara som två små överväxta tegelhögar ute på ett hygge, trots att det bara är 100 år sedan den sista familjen flyttade därifrån.

Av allt att döma har det alltså funnits två bostadshus här, ungefär 50 m från varandra. Något tiotal meter från att av dem ligger en vattenfylld grop, ca. 2 x 2 m, som vi tolkar som resterna av en brunn. Den är fortfarande över en meter djup, och vi kan inte hitta på någon annan förklaring. Däremot har vi inte hittat några säkra spår efter fähus eller andra uthus, kanske har skogsmaskiner och annat bidragit till att utplåna många spår. Men där växer fortfarande krusbär, och utsikten över sjön Skären är hänförande.

I arkivet kan Du läsa hur det gick till när vi lokaliserade Skärvik i maj 2014, och här hur vi hittade det andra huset.

Forskning och text: Ann Britt Bergström. Sidan först publicerad 2014-05-14, senast uppdaterad 2014-05-15.